tisdag 28 september 2010

vad är viktigt egentligen?

Hur gör man för att orka? Hur gör man för att finna något typ av hopp?
Hur ska jag orka hoppas på att allt blir bra och att förändring kommer, när inte min motpart tror på förändring?
För mig handlar det just nu inte om utan när. Jag har inte helt gett upp, men det finns väldigt svaga ljus i mörkret, det går för långsamt och jag är trött och rädd.

Det enda jag ville när jag var liten vara att min föräldrar skulle leva ihop, jag önskade det såååå mycket. Ville att mamma skulle vara nöjd och glad.
Nu sitter jag och funderar över om jag klarar denna utmaning. Att stanna hela livet.
O vad det i så fall innebär.
Om det innebär att bara passera genom livet sida vid sida utan att lära sig eller ha kul, då vill jag inte!!!
Om inte livet känns fullt och kul, hur och varför ska man hoppas och slita?
För hennes skull? borde det inte vara bättre med två separerade och lyckliga föräldrar än två ledsna och besvikna?

Till min stora förvåning så vet inte han hur eller vad han ska förändra..för han har ju inte fått det på papper utan bara hört det med öronen. Har jag ett eller två barn? Hädan efter får jag se till att skicka sammanfattningar på bråken och samtalen så att han känner att han hört allt och fått rätt information och förutsättningar till förändring.

Jag vet att jag är hård, ställer höga krav och vill för mycket för snabbt. Men hur jäkla länge bör man vänta. Hur många tåg ska lämna perrongen innan man hoppar på?
Ja, jag vill saker nu, men jag är också en doer (som det så fint heter) jag fixar ju själv, har alltid gjort det. Nu har jag bara någon som lagt i handbromsen, visst går det att köra men det går inte lika fort och är inte bra för motorn (mig)

Nu är jag så trött så jag knappt vet vad jag heter...kanske får jag sova gott i natt och kanske kanske slipper det klia.

I vilket fall så får jag nog se till att hålla ut lite lite till och försöka hålla hopp och tro levande, för jag måste ge alla oss tre en ärlig chans till lycka och kärlek.

vad ska jag göra?

jag behöver någonstans att bo.
Var tar jag vägen?
jag har inget inget nu, jag har inte ens möjlighet att ta ett lån.
Vill bara bort här ifrån.
Måste hitta en lösning, snabbt!!!

Trappa??

Hela min tillvaro är som en låååång väntan.
Som jag skrev i morse så skulle det installeras en trappa idag...men icke.
Det var fabrikationsfel på den som kom, så nu är det bara till att vänta en vecka till. Visserligen så skulle vi först fått den installerad nästa vecka, men så kom den tidigt. Det kändes lite, är det sant...kan inte vara så!!
Och man ska inte ropa hej förens man är över ån, ingen trappa gick ju att monteras så nu är det bara till att vänta.

VÄNTA!! Skratta eller gråta??? Snickaren som skulle montera trappan ringde nyss och frågade om han fick komma upp. Han tittade lite skamset på trappan och sa..."det är jag, det är inte fel på trappan, det är fel på mig!!!" Det var heltenkelt så att att vagnstyckena låg åt fel håll...så om han hade vänt det ena 90 grader så hade det fungerat...vi gör alla fel och det är helt mänskligt. Ingen skugga på honom! Dock är det en liten suck...varför går saker inte bara vägen?

Idag när jag har väntat har jag investerat i en ny säng till vår lilla fina Elle. Det blev en sådan här :)
En troll Lux. Det var bra pris på Happyland, bara 1295 inkl madras. Sen köpte jag även kudde, täcke och spjälskydd. Nu kommer hon kunna sova gott :)
Känns så skönt. Det har varit väldigt mycket med väntan på att köpa det som saknas. Pierre och jag har lite olika taktik, han vill fundera jag ser inte anledningen till att vänta och fundera. Inte alltid iallafall. För mig tog det endast 5 minuter att bestämma mig....sen hade jag betalat och var på väg från butiken.
Fasen va skönt det är att åka själv ibland. Även om jag inget hellre vill än att vi ska besluta och fixa tillsammans. Idag ska jag tvätta alla Elles sängkläder så att jag kan bädda nytt och fint till henne :)Har köpt sängkläder med ugglor på och så har jag fått fina från min syster (lånat) med elefanter :D sååå mysigt.

Min syster kommer ner och hälsar på mig och Elle bara hon sen. Det ska bli så mysigt. kan verkligen sakna henne, om hon och jag bodde på samma ställe skulle jag vilja att hon kom till BB med mamma först av alla...de skulle verkligen vara mysigt.
Men nu är det som det är.
Det är iallafall skönt att älska sin syrra och veta att hon älskar mig också.

Se upp för trappan...vilken trappppppppa?

Jaha, i dag börjar det alltså. Steg ett på renoveringen i Sambons inte så stora lägenhet. Här ska det byggas och fixas och allt ska vara klart innan den 25 oktober!!!

Idag kommer den nya trappan till vardagsrummet, tror att det kommer bli väldigt snyggt!!
Sen ska det byggas ett förråd under trappan, där inne ska vi ha städgrejor, cyklar, barnvagnar mm
Sen ska vår lilla tjej få ett eget rum :) vi bygger om på övervåningen så att det blir ett nytt rum med ett fönster ut mot vardagsrummet, kommer bli väldigt bra.
Nästa steg är nya bänkskivor och ny häll i köket, vi ska även passa på att byta ut belysningen ovanför bänkarna så att vi får bättre och snyggare ljus.

Sist men inte minst, yta!!! Allt ska liksom bli lite lite snyggare. Ska sätta upp wallstickers i Elles rum. Vet inte riktigt hur jag vill att de ska se ut än, men det kommer säkert :) Här är några fina.

Alla rum i lägenheten kommer få en liten uppfräschning. Egentligen så är det redan fräscht, men väldigt opersonligt, så det ska det bli ändring på.

Hoppas nu bara att trapp montören kommer, han är redan 40 minuter sen.
Undertiden han monterar ska jag gå och äta frukost på Brogyllen, jag förtjänar det!!

måndag 20 september 2010

Måndag i Stockholm

Sitter här i Stockholm och kliar mig själv ljusrosa.
Nu har kliet spritt sig upp på halsen och i ansiktet. Väldigt jobbigt och inte så skönt alls. Ringde idag för att få veta vad proverna från fredagen sa, de visste inte än. De sa dock att Anette (min inte allt för bariga BM) skulle ringa när hon fått svaret under eftermiddagen. Inte för att jag tror att hon kommer göra det. Det är liksom ganska säkert att hon inte gör det. Hon är nämligen fenomenalt dålig på att återkomma med den information som hon lovat att lämna.
I vilket fall läste jag att man kunde lägga sig ett bad med havre, så jag gjorde det. Det var väldigt skönt, men så fort man kommer ur vattnet så börjar det klia igen.
För att försöka slippa tänka på kliet ska jag mycket snart bege mig till stan och titta runt lite. Känns lite lustigt att inte vara "hemma" i Stockholm längre.
Önskar jag hade lite mer pengar och att jag vågade köpa kläder till efter förlossningen. Är rädd att jag inte kommer komma i form innan vintern är slut. Vi får väl se hur mycket som försvinner med förlossningen och amningen.

Denna vecka ska jag mest bara vara, typ titta runt lite och njuta av att vara med min familj och min vänner.

Var på en mysig middag igår kväll med några tjejer ur min gamla klass. Det är alltid skoj att ses även om det var 4 av 9 som inte kom.

I vilket fall är det snart bara 6 veckor kvar tills vår bebis kommer. Det är tusen saker som ska fixas och inget av det som jag vill ska vara klart kommer vara det. Jag försöker bita ihop så gott jag kan, men det går inte många minuter då jag tänker på hur mycket som är kvar att fixas med och hur ofärdigt allt kommer vara.
Hoppas på att Pierre kan hålla tungan rätt i mun och få klart på det är som är möjligt. Hoppas att jag sen kan få ta lite beslut utan honom så att det går lite snabbare.
Längtar tills första ögonblicket med vår lilla tjej.
Längtar efter att ha henna på bröstet. Hoppas att Pierre hinner lära sig att fota lite tills dess, så att vi har lite fina bilder på mig och henne tillsammans.

fredag 17 september 2010

veckan som gått hittills

Jag har haft en väldigt bra vecka denna vecka, även om kliet gör mig mer eller mindre galen.

Här om dagen var jag med 5 mammor ur mammagruppen och fikade, det var väldigt mysigt. Tänkte va skönt det är att bara sitta och prata när man har så mycket gemensamt. Vi var på ett mysigt ställe som jag inte varit på förut, SoHo. De som var med var Daniela (min nyfunna hängkompis) Maria, Annelie, Kajsa och Anna.
Daniela är beräknad tills den 3 okt, Mara tills den 18 sep!!, Kajsa den 24 sep, Annelie den 28 sep och Anna den 23 nov. Det var två som inte kunde komma Anja (ska få den 2 nov som jag) och Elin som ska få den 1 nov.
Efter fikat tog jag spårvagnen till en vän och hennes lilla tjej. Bebisen är snart 6 veckor.
Så mysigt och trevligt att träffa dem, de har båda haft det jobbigt.
Lillans höft hade inte fixerats så hon ligger i en ställning som håller hennes kropp helt stilla, min vän får inte ta av ställningen utan måste åka en gång i veckan och bada henne på sjukhuset. Själv har hon också fått infektioner och varit inlagd. hon fick mjölkstockning och var tvungen att åka in och tömma var ur brösten. Sen har hon åkt på något som liknar och låter som det som min syrra har, problem med lederna. Tycker verkligen synd om dem, men de är starka och kommer igenom detta.
I vilket fall var det skoj att se dem även om jag inte kunde göra så mycket för dem som jag önskar.

Igår var jag runt och fixade saker och träffade en läkare för min kliiga kropp. Fick även massage.
På kvällen var Daniela, Ann-Charlotte + fina lilla Sebastian och jag på Fina Frön och botaniserade lite. Jag köpte en filt, en mössa och ett par byxor till Elle.
Fina Frön har så mycket fint och även en bra hemsida http://www.finafron.se/shop/index.html
Efter shoppingen gick jag och Daniela och åt på Caleo. En mysig restaurang med god mat och helt ok priser. Det var mysigt och skönt att bara få sitta en stund och njuta.
Daniela är verkligen en mysigt och kul tjej. Det är skönt att ha någon som precis som jag är för rastlös för att inte göra något. Plus att vi ofta tänker likadant.
Roligt!!

Nu har jag packat, ätit lite och ska sätta mig en liten liten stund för att sedan fixa lunch som jag kan ta med mig på tåget till Stockholm.
Är inte tillbaks i GBG förens på fredag nästa vecka.

torsdag 16 september 2010

Klåda?!!

Alltså jag har fått något som kallas gravidklåda. Det kliar och kliar och kliar. I princip på hela kroppen. Underarmarna, magen och brösten är värst.
När man ska sova så kliar det, när man går så kliar det, när man vaknar så kliar det.
Det finns tydliga två olika sorters klåda. Den ena är helt ok.
Det innebär typ att det kliar.
Den andra är inte bra för bebisen.
När kroppen utsöndrar mycket hormon så är det inte alltid så att levern och gallan hänger med, det hormonet som de inte hinner ta hand om blir till gift i kroppen och kliar på mig och kan tydligen vara farligt för min lilla tjej.
Så idag ska jag gå till doktorn så att de får tareda på vilken form av klåda det är jag har.
Hoppas så att det är den god artade varianten och att jag kanske kan få något mot kliet.
Det är ju trots allt 7 veckor kvar och jag vill gärna behålla min hud :)

fredag 10 september 2010

Unionens a-kassa

Dagens ros går till Unionens A-kassa.
jag får ersättning även om jag pluggar, väldigt väldigt tacksam för detta.
Jag studerar ju bara på 25% distans så det är klart att jag fortsatt kan söka jobb på heltid.

Tack för att det gick så smidigt :D mycket glad :)

Tråkigt

Min man är såå fin och underbar, dock har han nog lite svårt att förstå mig. Vilket jag inte klandrar honom för egentligen, vi har helt olika behov och kommer från väldigt olika familjeförhållande. I vilket fall, han vet att jag har ont och tycker att jag ska ta det lugnt, men redan kl 10.00 så klättrar jag på väggarna hemma. Jag vet inte vad jag ska göra med allt, blir tokig över att jag inte kan göra något alls.
Vill åka och handla det som behövs hem, men kan inte, för jag får inte bära och vi har ju ingen bil. Jag vill borra, måla och fixa hemma, men inget av det får/klarar jag heller nu. Så vad gör jag...stirrar. Stirrar på tv, stirrar på datorn, stirrar på väggen...inget ger något. Det värsta är när jag stirrat en dag så kommer han hem och då stirrar vi också, inte tillsammans utan var för sig, han på datorn och jag på tven.
Vad ska man göra. När livet består av att stirra. Känner inte direkt för att göra något heller även om det är precis det jag vill, göra något. Men vad tusan skulle det vara??? allt jag vill är ju sånt som inte funkar med kroppen.
Jag har ganska mycket ont, denna vecka har varit jobbigare än vanligt. Sovit dåligt, haft mycket ont, plus att jag var lite dålig i början av veckan.

Idag vill jag, hitta en lampa till hallen, en spegel till hallen, köpa blommor till balkongen, städa, tvätta, fixa fint hemma. Vi får väl se hur länge höfterna och bäckenet håller idag :)

Fasen, jag hade velat ha något kul att skriva, men det har jag inte.

tisdag 7 september 2010

Varför går det inte bara

Så här ligger det till.
Jag pluggar ju på Berghs. På torsdag ska vi lämna in den egentliga första uppgiften. Tanken är att det ska vara ca 4 sidor..MAX. Det är inte så lätt. Allt som jag vill skriva går inte att få plats med på 4 sidor, det blir ca 15 sidor. Urk. Jag måste hålla mig kort.
Måste strukturera. Just nu skulle jag vilja ha en skrivare. Så jag kunde skriva ut allt och på nått sätt se framför mig hur mycket det är och vad som kan strykas.

Sen har jag även fått för mig att jag ska fixa nya foton till mina svarta ramar till hallen. Bilderna har jag men hjärnan verkar jag ha tappat. Mins inte hur man gör i Photoshop. Jag har ju gått kurser och allt och brukar inte glömma. Men nu är det som bortblåst.

Sen kan man ju ta det här med att min dator är såååå dålig, den klara inte att jag är på internet, lyssnar på fantastiska spotify och jobbar i Photoshop samtidigt. Det är såå irriterande!!

I vilket fall så mår jag mycket bättre idag, febern är nog helt borta nu och jag och lillan njuter av att ta det mycket mycket lugnt.

Just det glömde säga att jag bakar också. Måste lägga till att Laila är bäst, men att det borde stå att kakorna jag bakar växer till tefat och att man typ bara kan lägga 5-6 st per plåt...just nu gräddas alla ihop så de blir till en enda stor kaka. Suck. Tror inte att detta är min dag riktigt!

Idag ska jag bli klar med inlämningen. Måste det, det känns bra att sätta lite press.
Jobba jobba :)

måndag 6 september 2010

Hemma och sjuk

Idag har jag varit hemma och legat helt utslagen i soffan. Det är verkligen inte kul.
Jag skulle jobbat idag, men det blev det inget med. Är helt slut, önskar att jag slapp känna mig som ett gammalt trött löv.
I vilket fall har jag pratat med en av mina äldsta vänner idag, Therese.
Hon är också gravid! det är så roligt. hon kommer bli en väldigt bra mamma :)
Hon och hennes sambo har köpt ett hus och ska flytta om mindre än två veckor. Sen ska de gifta sig nästa sommar. Är verkligen glad för deras skull :)
Nästa sommar gifter sig 4 av mina vänner, inte med varandra! Ska bli så skoj att gå på bröllop och njuta av att vara mamma ledig. Längtar lite tills jag kan börja jobba igen, men mest längtar jag efter vår lilla tjej.
Om hon var lugn igår så har hon helt klart tagit igen det idag. Viken fart det har varit i magen. Riktiga karatesparkar, tror inte att hon gillar när jag tar det lugnt det blir nog svårare att sova då.
Apropå att sova, det börjar bli dags för mig nu.
Imorn måste jag sätta fart och skriva på den nya uppgiften till skolan.

söndag 5 september 2010

Redan i magen gör de inte som man vill

Idag har varit en överlag bra dag, vi har varit på MIO och IKEA.
Men sen var det något som hände, eller kanske rättare sagt INTE hände.
Redan i morse när jag vaknade kände jag inte min lilla tjej, hon liksom svarade inte på vad jag gjorde och de få små buffarna jag fick var svaga.
Först tänkte jag, det är ingen stor sak, men när kl blev 5 och jag inte känt henne sen kl 11 så ringde jag Östra Sjukhuset.
Samtalet var typen, jag känner inte min bebis, kom in!!!
Vi satte oss på spårvagnen och åkte de 12(eller flera) hållplatserna till Östra och åkte upp till special förlossningen. Efter lite väntan blev magen och jag uppkopplade till en CTG maskin som kollade lillan hjärtljud och även mätte aktiviteten i livmodern.
Som tur var var allt som det skulle även om hennes hjärta var nere under 120 slag per minut och upp i 160 slag. Det är tydligen inte ovanligt att det går upp och ner.
Det är skönt att man får så bra mottagande på sjukhuset även om man bara är orolig.
man vill ju inte att det ska vara något fel nu när man närmar sig slutet på det roliga.
Efter att vi varit där börjar hon såklart sparka igen och lever nu rövare, precis som vanligt. Trist att hon ska göra mamma så jäkla orolig, men det är väl bara början! Antar att hon tycket att hon fick för lite uppmärksamhet helt enkelt.

Till middag idag har jag ätit ett paket kräftor själv :)

Nu är det dags att tvättahåret och krypa till sängs.

lördag 4 september 2010

v 32



Idag är första gången som Pierre och jag har tagit bilder på min fina växande mage :)
Den är verkligen stor och rund nu, men jag tänkte ändå bjuda på dem :)


Enligt minbebis.se så är jag i v 32 vilket innebär att det inte är såååå långt kvar.
Det är mycket som ska hända innan vår lilla ajabaja kommer till världen, men vi längta efter henne väldigt mycket.

Hittills har jag gått upp 10,3 kg och tycker fortfarande att det mesta känns bra, har ju lite foglossningar men det är som det är med det så det är bara att stå ut.
Det viktiga är att hon mår bra där inne och att hon växer som hon ska. Som det ser ut nu så verkar allt vara helt ok :)

Lördag och ändå ensam

Det är lustigt det här med att inte riktigt känna sig hemma.
Jag sitter hela veckorna och liksom väntar mer eller mindre på att något ska hända. Visst hittar jag på saker och försöker driva igång projekt av olika slag, men det är inte alltid så lätt så det blir ofta ganska mycket vänta.
Vad är det då jag väntar på, jo ofta är det just väntan att det ska bli helg, helg så att Pierre kommer hem och är med mig.
Också nu är det helg men ändå så är jag ensam. Det är väldigt tråkigt.
Önskar att helgerna var längre och att jag hade mer ork så jag kunde följa med honom till simhallen, just nu tycker jag bara att det är tråkigt att träna, jag får ju typ inte göra något iallafall. När jag tar mig till gymmet så känns det bra, men sen får jag mycket ont dagen efter, det är frustrerande och inte skoj.
Denna vecka ska jag jobba tre dagar, det ger inte mer pengar i princip men det gör ju så att jag håller mig sysselsatt.
Kanske borde hämta ut lite lön för de dagarna som jag har jobbat? fast det är ganska irriterande det där med att hon ska dra av 30% av lönen...kan inte riktigt förstå hur hon tänker.
Jaja, nu ska jag i vilket fall sätta lite fart med att göra mig i ordning, ska ju fika med en kompis till Malin idag. Ska bli trevligt. Hoppas bara jag kan gå lite :)

torsdag 2 september 2010

Jaha, torsdag?

Idag är en sådan där mellan dag, det är inte en dålig dag utan generellt ganska bra. Har varit och fikat med några av mammorna från föräldrargruppen, mycket mysigt och skoj att komma ut lite. Sen gick jag och en mamma och tittade lite på stan.
Sen gjorde jag något som jag generellt har mycket svårt för, jag visade vår mycket MYCKET stökiga lägenhet. Älskar ju att ha gäster, men jag föredrar att städa innan folk kommer och ser hur vi har det. Just nu är det så många påbörjade projekt överallt att man kan bli galen. Tror att det är dags att ta fram det stora blocket och skriva upp allt som behöver fixas. Det är inte bara saker som måste bli klara tills bebisen kommer utan även rent allmänt. Över allt ligger det saker och jag blir tokig. Många dagar är det bäst att stanna i sängen eller bara stirra på väggen, inte titta vänster inte höger.
En sak är iallafall säkert, vi kommer ha att fixa med de kommande 2 månaderna.

Följande saker SKA bli klart innan bebisen kommer:

Trappa på plats (infällda lampor i trappstegen på plats)
Utrymmet under trappan, byggas och tv mm monteras
Barnrum byggas och inredas
soffpuff komma
tavlor upp på väggarna både i hallen och i v-rummet
Spiraltrappa säljas!!
Nya skivor till köket, ny spis och nytt underskåp monteras och installeras
Nya lampor till köket
hatthyllor upp i hallen
Massa möbler säljas
Skötbord monteras på toaletten på övervåningen

Sen är det såååå många små saker som silikona handfat, såga av ben på handfat, montera ben på puff och massa massa mer.
Jag måste nog gå och lägga mig en stund för jag blir trött bara av att tänka på allt som ska göras.

I vilket fall, gillar fortfarande mammorna i föräldrar gruppen! Det är så kul och skönt att ha folk att hänga med, även om jag var rysligt trött idag :)

Nu ska jag skriva en lång detaljerad lista till mig och Pierre, så att vi kan få tummen ur. Heja Anna

onsdag 1 september 2010

Att blir förälskad är fantastiskt

Idag insåg jag att jag har en ny sorts förälskelse i mitt liv, föräldrargruppen!
Jag vet, det är lite töntigt, men det är så mysigt att sitta med alla andra par och bara babbla om värkar, spricka, bedövningar mm. Det blir liksom ännu mer verkligen när man ser andra som går igenom samma sak.
Idag bestämde vi även att vi ska ses och fika redan imorn. Det är flera som inte har något att göra och ingen att hänga med. Det är klart roligare att inte vara själv.
Det är också ganska roligt, även om vi inte kommer få samma månad att ha nån att prata med som vet hur det känns och som fattar att man inte orkar hela dagen.
Jag ska mycket snart skicka ett sms till alla tjejer i gruppen och ge dem en tid och en plats för lite fika.
Idag fick vi se en film, det var känslomässigt och många av tjejerna började gråta när mammorna fick se sina bebisar. Jag fällde en hel del tårar. Ska bli så häftigt att träffa henne. Sen fick vi öva på olika massager som kunde vara skönt för trötta höfter mm, det var verkligen dagens ljuspunkt, Pierre är ju inte så förtjust i att vara nära jämt men nu MÅSTE han. Jag verkligen älskar marathondansen, ska se till att vi övar den ofta. Han ska även på bränna ut en skiva med musik som vi kan ha med oss, bara massa sköna låtar och sen lite rock n´roll, som vi kan ha precis när hon ska ut.
Jag älskar verkligen vår lilla tjej, hon är så bra och fin :) är så glad att hon ska komma snart. Längtar galet mycket nu :)

Nu ska jag plugga lite och komma igång med det på riktigt :)